- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
241

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

241
7
framtid bestämdes genom detta beslut, i hvars kraft Sverige
snart derefter uppträdde kämpande och segrande för
trosfrihetens sak.
Följande dag, d. 6 mars, predikade på morgonen
Schepperus i domkyrkan, hvarefter de dertill utsedde männen på
förmiddagen sammanträdde till granskning af Petri Paulini
försvarsskrift för liturgien.
Mötet sammanträdde kl. 1 e. m. Nu framlades
liturgien och hvar och en som ville försvara den, uppmanades
att framträda. Men den fann ingen enda kämpe för sin sak,
ingen enda röst höjde sig för bibehållande af den
messordning, som sedan sjutton år förorsakat så mycken oro inom
Svenska kyrkan. När den sålunda var dömd, vände sig
ordföranden till biskoparna med en förebrående fråga, huru
de då hade kunnat antaga den. Nu skedde en högtidlig
afsägelse af liturgien. Främst framträdde de tre närvarande
biskoparne som varit liturgiens vänner. Biskop Petrus af
Linköping förklarade det han dels af okunnighet dels trugad eller
af dem förledd som då förestodo kyrkan, antagit liturgien:
han erkände sig derigenom hafva felat och bad Gud och
församlingen om förlåtelse. Biskop Bellinus af Vesterås sade
sig hafva blifvit bedragen af förklaringarna öfver liturgien,
och åberopade till sin ursäkt att han redan före konung
Johans död hade återkallat sitt till densamma gifna bifall.
Biskop Erik af Åbo betygade att han endast derföre hyllat
liturgien att han ansett den förenlig med den rena läran.
Derefter framträdde stadspresterne, skollärarne, konung Johans
hofpredikanter och slutligen stiftens presterskap, alle
återkallande sitt godkännande af liturgien: den fick i rikt mått
uppbära förbannelser och öknamn. Sträng räfst hölls med
dem som verksammare arbetat för liturgien eller bestämdare
förklarat sig för den: månge prester som utan annan förtjenst
än liturgiens antagande befordrats till goda gäll, förflyttades
till sämre. Åter ansattes Upsala kyrkoherde Joakim. Han sade
Sv. Reform. Hist. III.
16
8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free