Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
Westphalen), kon. Gustafs dotterson, 14 riksråd, 7 biskopar,
218 riddersmän och adel, 137 embetsmän”), 1556 prester,
af hvilka 250 af Åbo stift, tillsammans 1934 personer; vidare
borgmästares och råds underskrifter för sig och hela
menigheten i rikets 36 städer, till hvilka ock kom från Narva ett
ombud för denna stads Svenska och Finska borgare: slutligen
497 landskap och härader.
Svenska folket uppstod som en man att offentligen och
endrägtigt bekänna den tro, i hvilken allena det fann enhet
och frid. Målet var vunnet, och ättlingarne af de män som
genom ärlig kamp emot denna sak beredt och fullkomnat
dess seger, nedlade nu genom sin underskrift af Upsala möte
sina fäders talan: bland de underskrifvande finnas en brorsson
af biskop Brask, och sonen af Dionysius Beurreus ***).
Ännu saknades likväl af konung Sigismund mötets
godkännande, och man var oviss om det skulle af honom kunna
vinnas. Förgäfves sökte riksrådet Thure Bjelke, som under
sommaren 1593 sändes till Polen, förmå honom dertill. Men
de farhågor man hyste för konungens obenägenhet beredde
Svenska folket att utkämpa den strid det börjat för sin
kyrkliga frihet. Och då konung Sigismund vid sin landstigning
i Stockholm, d. 30 sept. 1593, på dess slottsbrygga mötte
jemte hertig Karl och riksens råd m. fl., i spetsen för
presterskapet den nyvalda och nyss hemkomna erkebiskopen
Abrahamus Andreæ, så var denna helsning en tydlig vink att
man icke ämnade glömma Upsala möte eller låta dess
beslut falla.
*) Son af konung Gustafs dotter Sofia, som var förmäld med hertig
Magnus af Sachsen m. m. Gustaf var född 1574, dog 1597.
**) I kansliet och kammaren (å hvilkens vägnar dock endast någre
underskrefvo), embetsskrifvare, män af förstens hof, lagläsare, fogdar
och krigsbefallningsmän.
***) Laurentius, kyrkoherde i Vestervik (jfr Linköpings stifts
herdaminne) och riddaren Thomas Beurreus till Wellinge. Att en annan
Brask erhöll såsom papist religionsfrihet i Sverige 1595 är redan anmärkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
