- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
259

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259
Hösten förgick under fruktlösa underhandlingar, och en
genom misstankar, missförstånd och våldsamheter ständigt ökad
förbittring emot de påfviska: i kyrkorna predikade E.
Schepperus och de jesuiter som åtföljt konungen, emot hvarandra,
våldsamma uppträden föreföllo, och endast under skydd af
polska vapen kunde deras aflidna presters lik begrafvas på
kyrkogårdarna. Man fordrade att konungen skulle ur landet
förvisa påfliga legaten Malaspina, som hit åtföljt honom. Då
denne mot rådets varning medföljt konung Johans likfärd till
Upsala, nödgade dock svåra hotelser honom och öfriga jesuiter
att afhålla sig ifrån begrafningen i Upsala domkyrka. Vid detta
tillfälle, d. 1 febr. 1594, hölls öfver den aflidna konungen
likpredikan af den man han mest af alla hade hatat,
erkebiskopen Abraham”).
Ännu då konung Sigismund hade ankommit till Upsala,
hvarest efter fadrens begrafning hans egen kröning skulle ske,
och dit rikets ständer voro kallade att möta honom, var
frågan om Upsala mötes gillande oafgjord. Konungen som kort
efter sin ankomst till Sverige förbjudit den påbegynta
tryckningen af Upsala mötes beslut, försökte, då dess upphäfvande
i alla dess delar icke kunde vinnas, att åtminstone erhålla
den eftergift, hvilken aktningen för den tro han bekände
kunde berättiga honom att fordra och af rådet och ständerna
vänta. Han erbjöd sig att stadfästa den religion som varit bekänd
i riket vid slutet af konung Gustafs och början af hans faders
regeringstid, fordrade blott upphäfvande af den punkten som
vägrar andra än evang. Luthersk trosbekännare fri religionsöf–
ning, lofvade bekräfta Upsala möte, men med förbehåll att sedan
med ständerna få underhandla om ändring i dess beslut,
inskränkte sig slutligen till att begära att endast den ännu
icke färdigbyggda kyrkan på Södermalm vid Stockholm skulle
upplåtas åt hans trosförvandter. Men allt var förgäfves: man
*) Om all denna oro och de fåfänga underhandlingarne, se den
utförliga berättelsen hos Werwing 1, 190 fr. Baazius p. 531 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free