bar en med ädelstenar rikt befatt guldkrona, steg fram; guldkedjor hängde på hanS kropp, och på alla klorna blänkte dyrbara ringar, han stödde sig på en perlomlindad ebenträd-ftaf, tjugo fmå björnar, alla med präktiga kedjor och gyllene ringar på klorna, uppburo fläpet aS eh guldtygSmantel, Som hängde från den stora björnenS skuldror. 3ag kommer i min konungé^drägt, för att wifa er tillbörlig mördnad, fade han hånande till fogeln, min stolte prinS! — Du och din moder haf-wa fåledeS anwändt allt, för att häfwa den förtrollning, bwari du genom min makt lef-wer, men 3 hafwen wäl icke beräknat, att 3 genom detta bedrägeri desto lättare kommen t mitt wåld; om 3 femton månader härefter icke warit i stånd att löfa er förtrollning, få förklarar jag er krig. 3 we-ten, att ingen ge får bistå er, om 3 låten orättmifor komma er till last, och Sålunda hoppaS jag, att med taliSmanenS tiöbjelp öf-werwinna er och utbyta mitt iSlandmotert