skugga; att björnarneS konung, då han började kriget, måste mända sitt anfall mot ben-na punkt. SRedan de ännu talade om detta, upp-häfdeS ett förfärligt skri af foglarne t luften, skarpa windskötar hweno af och an och fleto bladen af blommorna och träden; luf# ten fom eljest: klingade Så melodiskt, lät nu höra förwirrade och gnisslande oljud. Drottningen störtade fram till Rofalinda: Hått ditt ord! ropade hon, och öfwergtf mig icke! hon lemnade henne och skyndade åt det håll, hwartfrån bullret hördeS. Skriket och owä-Sendet fördubblades, flera foglar kommo med Sönderrifna wingat mödofamt flygande, slutligen kom äfwen drottningen med fladdrande hår. BjörnarneS fonung förföljde med sin Son och hela hären. Sluten dem i bojor! ropade han och skor mängd björnar grepo drottningen och Rofalinda. Rågra andra ditförde prinfen blödande och med helt och båflet fönderflitna mingar. Konungen wib-