ropade hon, få kom då, min dyre prinS, med dina föräldrar! Hon rnred om ringen od) konungen, drottningen od) prinfen, (lodo fram* för henne med flygande hår och blottade fotter. Rofalinda föll på knä för drottningen, och lemnade henne ringen; hon upplyfte prinfessan och tryckte henne till fitt bröst. Så fnart konungen hade taliSmanen på fingret, widrörde han dermed prinfen, Som genast kastade fig för RofalinddS fötter, fom en skön yngling i gulddrägt. Alla tackade wattnetS konung och ginqo till palatfet. Prin-Sen Sade, att han nu införde Rofalinda Som fin maka. Alla hade i fin glädje glömt björ* narneS konung; en (ätt bäfwan öfwerföll dem, då de öppnade dörren och funno bo-nom ligga fofwande i en gyllene fång. gog-larneS konung närmade fig, för att wäcka honom, men han slog upp ögonen i detfam-ma de inträdde. H°n hade blifmit wäctt äf ljudet af en mängd inftrumenter, fom klingade i luften, och af tufentalS foglar,