Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
nelseskrifterna bringa kyrkolagens formulering i
överensstämmelse med regeringsformens. I kyrkolagsförslagen 1846
och 1873 hade så skett, och det hade icke väckt större
uppseende. Riksdagsbeslutet 1889 remitterades till domkapitlen,
vilka i allmänhet gåvo sitt tillstyrkande. Även Västerås
domkapitel, där biskop Gottfrid Billing förde presidiet,
tillstyrkte av formella skäl. Emot riksdagsbeslutet yttrade sig
domkapitlen i Göteborg och Kalmar. Samma ståndpunkt
intogo tvenne reservanter i Lunds domkapitel, domprosten
Carl Olbers och professor Clas Warholm. Det var Olbers
som därvid var den drivande kraften. I anslutning till hans
reservation fattade prästmötet i Göteborg 1890 en resolution
emot förslaget.
Ärendet överlämnades sedan till en år 1890 tillsatt
kyrko-lagskommitté, vilken anslöt sig till de föregående
kyrkolagsförslagen och således accepterade riksdagsbeslutet.
E-mellertid reserverade sig en kommittéledamot, biskop G.
Billing, skenbart ändrande sin tidigare position. Hans
principståndpunkt med avseende på vad som var svenska
kyrkans lära hade dock icke ändrats, såsom man kan finna av
hans yttrande i domkapitlet, men väl hade hans uppfattning
av lagförslagets innebörd blivit en annan. Han menade nu,
att den föreslagna förändringen kunde tolkas så, som om
den svenska församlingen icke vidare ville anse det vara
sanning, som den dittills hade bekänt såsom sanning. Vid
förnyad remiss satte sig nu domkapitlen i Västerås, Lund,
Linköping och Växiö också till motvärn.
Motståndet började växa. Den Billingska reservationen
väckte genklang på många håll, både bland präster och den
kyrkliga allmänheten. Ströskrifter och tidningsartiklar
bidrogo att underhålla och skärpa den oro inom församlingarna
som här och var förspordes. Man kunde fråga sig, om det
verkligen kunde vara lämpligt att i det föreliggande ärendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
