Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
senare icke. Det var således om konkordieboken i dess
helhet som striden stod, hela komplexen av bekännelseskrifter,
som i den inneslutas, om deras dignitet i kyrkolivet. Därvid
spelade den juridiska frågan i själva verket en underordnad
roll. Om, såsom från auktoritativt juridiskt håll framhölls,
regeringsformen juridiskt sett hade vitsord framför
kyrkolagen, var ju lagändringen reellt sett av underordnad
betydelse. Skäligen ofattligt var det då också, att man kunde vara
uppfylld av så brinnande nit som man verkligen var för en
ren redaktionsändring i lagen. Justitierådet Husberg
framhöll emellertid att han bestämdes icke blott av juridiska skäl,
utan även av motiv av mer andlig innebörd. Dylika motiv
voro naturligtvis bärande också för dem som motsatte sig
lagändringen. Det har sitt stora intresse att gå dessa motiv
närmare in på livet.
Därvid föres man först till hela frågans uppkomsthistoria.
Det har nämnts, att det lagförslag som Kgl. Maj:t föreläde
för kyrkomötet redan vär antaget av riksdagen. Men huru
hade denna fråga kommit fram i riksdagen? Det hade skett
genom en motion vid 1889 års riksdag. Motionären, redaktör
S. A. Hedlund, den bekante utgivaren av Göteborgs
Handels-och Sjöfartstidning, Västkustens ledande liberala organ,
hade yrkat lagändring i ovan angiven riktning. Han hade
därvid klart sagt ifrån, att han ville från kyrkans
bekännelseskrifter avskilja särskilt Luthers lilla katekes, för att
denna i sinom tid skulle upphöra att vara lärobok i
kristendom vid skolundervisningen. Riksdagen hade antagit
motionen, dock uttryckligen utan motionärens motivering. Men
denna senare följde förslaget såsom en skugga, som icke ville
vika.
Riksdagen kunde så mycket lättare antaga det Hedlundska
förslaget med bortseende från dess motivering, som det
tidigare flera gånger hade varit föreslaget att i fråga om
bekän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
