Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5
är från sant protestantisk ståndpunkt en farlig överdrift och
misstydning av den evangeliska friheten.» Av denna
anledning vore det en fördel att ha en kort bekännelse såsom
au-gustana. Denna sistnämnda synpunkt, fördelen av att ha
en kort bekännelse i stället för en vidlyftig sådan såsom hela
konkordieboken, spelade en väsentlig roll i
kyrkomötes-diskussionen. Klarast framträdde detta kanske hos biskop
Martin Johansson, en av huvudkämparna för Kgl. Maj:ts
förslag, likasom han vid 1893 års kyrkomöte över huvud var
en av förgrundsfigurerna. Johansson var ett synnerligen klart
huvud. Med obeveklig logisk skärpa förenade han en starkt
juridisk läggning. På alla områden ville han skapa klara
linjer. Han kunde icke förlika sig med den dittills rådande
oklarheten med avseende på tolkningen av lagens bestämmelser
angående svenska kyrkans bekännelse. Med hänsyn till
prästernas lära och förkunnelse vore det av vikt, att de hade
klart för sig vad de vore juridiskt bundna vid. Det
behövde också församlingarna veta. Men en kyrkorättsligt
bindande bekännelse borde vara så kortfattad som den,
utan uppgivande av bekännelsens huvudinnehåll, kunde vara.
Den förnämste förkämpen för »bekännelsen», Gottfrid
Billing, uppträdde med skärpa just mot den av Martin
Johansson förfäktade juridiska synen på bekännelsens ställning i
kyrkolivet. Han vände sig mot motståndarnas sats, att man
icke skulle binda människor vid stora böcker, utan endast
vid korta satser, och gjorde därvid gällande, att man icke
skulle binda varken vid stora eller små böckers bokstav.
Gottfrid Billing talade för en trosfrimodighet, som vore
något annat än både lagträldom och laglöshet, i det man lärde
sig att skilja mellan att tro och att vara bunden av bokstaven.
»Det är lätt att säga, att det är ett hårdare band att vara
bunden vid sjuhundra sidor än vid sjuttio, men tager den
bevisningen någon med sig, så må jag undra däröver. Jag säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
