Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
för min del, att man är lika litet bunden vid de sjuttio
sidorna som vid de sjuhundra, man blir icke mer bunden
genom de många sidorna, utan min övertygelse är, att de
i stället äro ägnade att frigöra. Säger en person ett kort ord
angående en sak, då blir jag lätt bunden vid bokstaven,
emedan jag vid min betraktelse däröver kan känna mig
oviss om vad meningen är, men om han skriver en lång
avhandling, då är jag icke bunden, utan ser tydligt och klart
vad hans mening är.»
De nu citerade orden av Gottfrid Billing tilldrogo sig stor
uppmärksamhet, och många talare kretsade i sina anföranden
omkring dem. De hörde utan tvivel till det märkligaste som
yttrades under hela kyrkomötesdiskussionen och skulle få
stor betydelse under kommande dagar. De visa, att man
i själva verket icke stred om den juridiska formuleringen av
kyrkolagens första paragraf. Det var, såsom förespråkarna
för Kgl. Maj:ts förslag framhävde, i juridiskt avseende
skäligen irrelevant vad som härvidlag beslöts. Vidare var
situationen den, att det näppeligen kunde bliva tal om att
riksdagen skulle antaga den av reservanterna förordade
omformuleringen av kyrkolagens första paragraf. Det enda resultatet
av kyrkomötets antagande av reservanternas yrkande skulle
således, från denna synpunkt, bliva, att allt blev vid det
gamla, med möjlig utsikt till en upprivande strid mellan
kyrkomöte och riksdag.
I grund och botten innebar det skådespel som upprullades
genom bekännelsefrågan en lutherdomens självhävdelse
och därmed också en religiös självhävdelse. Man stod inför
ett religionens »noli me tangere». Därav kom den andliga
intensiteten å de »bekännelsetrognas» sida, en intensitet,
som nog skulle ha delats av många, som nu röstade emot
»bekännelsen», men som skulle ha ställt sig annorlunda, om de
hade haft den uppfattningen, att man stod i en för
luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
