Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
En påtvungen lagändring kan icke förändra denna livstyp
över en natt. Det var hänsyn till dylika, det religiösa livets
lagar som gjorde, att man vid nyordnandet av kyrkorna
i revolutionens Tyskland var överens om att kyrkornas
bekännelse icke utgjorde föremål för lagstiftning.
#
Den idéernas kamp som kom till synes i bekännelsefrågan
framträdde också i en annan fråga, också den en
huvudfråga vid kyrkomötet 1893. I Teologisk tidskrift för 1880
skrev professor Carl Norrby om kyrkotukten med anledning
av en skrift i samma ämne av den sedermera så bekante
norske prästen Thorvald Klaveness. »Är det någon fråga i våra
dagar — säger Norrby — som kan kallas brännande, så är
det den om kyrkotukten. Den är en av de kilar som icke
utan framgång begagnas vid försöken att spränga den
svenskevangeliska kyrkan åtminstone i hennes nuvarande form.
Yrkandet på allvarlig tukt över såväl präster som
församlingar ljuder allt starkare från de andligen intresserade i
landet, på samma gång man, förtvivlande om möjligheten att få
sina önskningar i detta hänseende realiserade, söker att genom
bildande av ecclesiolae in ecclesia under form av
nattvards-föreningar m. m. till fast enhet sammansluta åtminstone
spridda kretsar av sant troende, inom vilka både
brodersgemenskap och broderstukt skola bliva verkliga.»
Norrby opponerade mot den argumenteringen, att då
till verkligt kristlig församlingsbildning frivillighetens
princip skulle vara nödvändig, enär endast denna garanterade
kyrkotuktens utövning och kyrkotukten vore nödvändig,
för att församlingen skulle bliva en ren församling, den svenska
kyrkan med orätt bar det kristna kyrkonamnet. Norrby
gjorde i stället gällande, att lika visst som statskyrkoformen
hade varit och ännu vore en verklig form för Kristi
försam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
