Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
ecklesiastikminister, biskoparna Gottfrid Billing och Martin
Johansson samt landssekreterare A. H. Bagge. Det var också
denna kommitté som behandlade frågan om ändring i
kyrkolagens första paragraf. På kommitténs arbete i fråga om
kyrkotuktslagstiftningen tryckte utan tvivel Martin Johansson
och Bagge sin stämpel. Den senare var en utmärkt kyrkans
representant för en religiöst rörlig och vaken landsända,
Jönköpings län, där strömmen dock gick i frikyrklig riktning.
Kommitténs förslag om kyrkotukten var fördelat på
tvenne punkter: förslag till lag angående kyrkotukt och
förslag till lag om enskild själavård, konfirmation och Herrens
nattvard. Det skulle föra för långt att här i detalj redogöra
för de föreslagna nya bestämmelserna. Bägge lagförslagen
förelädes av Kgl. Maj:t för 1893 års kyrkomöte, men
bakgrunden för behandlingen var icke synnerligen gynnsam.
Högsta domstolen hade framställt mycket grava
anmärkningar. Svårigheten, som det nya kyrkotuktsförslaget
väsentligen hade att laborera med, var den, att de föreslagna
kyrkotuktsåtgärderna voro riktade åt olika håll, dels mot
dem som bröto mot kyrkans ordningar, dels mot dem som
förde ett uppenbart förargelseväckande leverne, dels mot
dem som hädade Gud och smädade den kristna tron eller
eljest visade sig såsom uppenbara motståndare till densamma.
Tuktgraderna voro trenne: varning inför prästen i
närvaro av en eller två, för gudsfruktan och nit kända
församlingsmedlemmar, varning inför kyrkoråd samt —■ det var det
väsentligen nya — förlusten av rättigheten att väljas till
eller deltaga i val av ledamot i församlingens kyrkoråd och
elektor för utseende av svenska kyrkans ombud vid allmänt
kyrkomöte, så ock att själv väljas till sådant ombud.
Man kan gott förstå huru kommitté rade hade kommit
fram till den nya tuktgraden. Mångenstädes hade
medlemskapet i kyrkorådet betraktats såsom en kommunal
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
