Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
troendepost såsom alla andra. Man ville komma in i
kyrkorådet för att få en viss social position i församlingen. Men
under sådana förhållanden kunde i kyrkorådet inkomma
personer, mot vilka från religiös synpunkt synnerligen
befogade anmärkningar kunde framställas. Icke passade det,
att en man av tämligen tvivelaktig karaktär skulle
representera kyrkan? Kunde icke kyrkan skydda sig mot dylika
element, visade hon oförtydbart att hon icke kunde ha anspråk
på att företräda de kristna intressena. Hon accepterade
ogud-aktigheten.
Ett dylikt resonemang framfördes med skärpa av
väckelsens anhängare och särskilt av de frireligiösa. Det vore att
vrida ett vapen ur deras händer mot kyrkan, om kyrkotukt
som nu hade föreslagits kunde utövas, framhöll Martin
Johansson i kyrkomötet. Men det kunde å andra sidan hända
att just dessa frireligiösa, som voro hårdast i sitt klander mot
kyrkan, läto invälja sig i kyrkorådet, fastän de, tillhörande ett
religiöst samfund med andra principer än den svenska
kyrkan, bekämpade denna på allt sätt och öppet bröto mot dess
ordningar, t. ex. i fråga om dopet. I detta sammanhang bör
man ihågkomma, att kyrko- och skolråd ofta voro förenade,
vilket komplicerar situationen. Skulle icke kyrkan ha rätt
att värja sig mot sådana personer i ledande ställning, t. ex.
i kyrkoråd och kyrkomöte? Det kunde synas billigt att giva
kyrkan denna rätt, och det var just vad det föreliggande
förslaget ville göra. Det ville, om man så vill uttrycka det,
vara på en gång en dissenterlag — vid sidan av den gällande
av år 1873, vilken aldrig i avsedd utsträckning hade blivit
tagen i bruk av de frireligiösa — och en kyrkotuktslag i
egentlig mening.
Resultatet blev, att samma åtgärder skulle komma att
användas mot uppenbart lastbara personer och mot allvarliga
kristna, som för sitt samvetes skull kände sig nödgade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
