Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den sociala frågan, församlingsliv och kyrklig diakoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
DEN SOCIALA FRÅGAN, FÖRSAMLINGSLIV OCH
KYRKLIG DIAKONI
När biskop C. H. Rundgren vid 1893 års kyrkomöte
framkastade tanken på ett församlingsdiakonat, var denna tanke
icke ny. Man möter den gång på gång under denna tid.
Vid prästmötet i Uppsala 1891 hade domprosten Robert
Sundelin tagit upp den i en motion om bättre
församlings-vård inom den svenska kyrkan. Om detta ämne höll han ock
ett utförligt föredrag. Sundelin påyrkade en på frivillighetens
väg genomförd, organisk utveckling av
kyrkorådsinstitu-tionen i den riktningen, att pastor, på sätt han funne lämpligt,
utsåge erforderligt antal lekmannahjälpare, vilka under hans
ledning, eller, där så kunde ske, under vissa
kyrkorådsleda-möters omedelbara ledning förpliktade sig att biträda
prästerskapet i församlingsvården. I de församlingar där en
sådan organisation icke var möjlig borde
församlingsdiakonis-sor anställas för att biträda pastor vid vården av sjuka och
fattiga. Församlingsdiakonatet innebar för Sundelin en
under det kyrkliga ämbetets ledning kyrkligt organiserad
kärleksverksamhet, som hade församlingen både till subjekt
och objekt. Prästmötet uttalade sitt bifall till syftet i
Sundelins motion, men ansåg sig icke, på grund av de olikartade
förhållandena i församlingarna, kunna uppdraga några
allmänt gällande riktlinjer.
En skillnad föreligger mellan det församlingsdiakonat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
