Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Brytningar och motsatser vid 1890-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
C. H. Rundgren hade fått uppslaget till inrättandet av
för-samlingsråd vid läsningen av ett arbete av den framstående
tyske prästen Emil Sulze i Dresden, vilken 1891 hade
utgivit »die evangelische Gemeinde», en bok som i Tyskland
hade vunnit stor spridning. Den av Rundgren framkastade
tanken vann inom kyrkomötet mycket bifall. Gång på
gång kommo talarna in på densamma. Så uttalade Fredrik
Fehr sina sympatier för en dylik brödrakärlekens
inorgani-sering i församlingslivet och fäste i sammanhang därmed
uppmärksamheten på den fortsatta omvårdnaden av
konfirmanderna. Seved Ribbing slog ett slag för vad han ville
kalla allmän värnplikt för kyrkans bästa, en värnplikt som
skulle omfatta både män och kvinnor. Kritiska
anmärkningar mot det nya universalmedlet saknades dock icke heller.
I själva verket voro konturerna ganska vaga och obestämda.
Å andra sidan tedde sig det nya uppslaget såsom en
rädd-ningsplanka i en tämligen förvirrad och tröstlös situation.
Man behövde icke se så mörkt på framtiden. Något kunde
kanske ändå göras.
Ser man tillbaka på förhandlingarna vid 1893 års
kyrkomöte, får man det intrycket att kyrkans läge ingalunda var
lätt. Växande svårigheter gjorde sig förnimbara. Å andra
sidan är det påtagligt att bekännelse- och kyrkotuktsfrågan
på ett egenartat sätt hade mobiliserat och intensifierat de
religiösa krafterna. Skulle dessa visa sig mäktiga av ny
orientering, av nya grepp och nya vägar, svarande mot det
faktiska läget inom kyrkan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
