Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den sociala frågan, församlingsliv och kyrklig diakoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
och återinförande av kyrklig fattigvård med därtill hörande
diakonat». Flygare fann tvenne skäl att behjärta
fattigvårds-frågan. Det första var kyrkans från många håll ivrigt
påkallade hjälp till lösning av den s. k. sociala frågan, det andra
åter den välsignelse för kyrkan själv och det medel till
botande av hennes splittrade och mångenstädes förödda
församlingsliv som ett återupprättande av kyrklig fattigvård
tvivelsutan skulle medföra. Flygare ville företaga en rationell
klyvning av fattigvården, i det den legala skulle utan
anseende till de hjälpbehövandes ställning till kyrka och
kristendom, ja utan avseende på deras moralitet avhjälpa de mest
skriande behoven samt förmedla de fattigas intagande i och
underhåll vid statens och kommunernas allmänna
inrättningar. Den kyrkliga fattigvården skulle taga vid där den
legala slutade. Det som skulle utmärka denna vore, att
kyrkan steg för steg måste låta sin kärleksverksamhet
åtföljas av sedliga fordringar. Den skulle direkt syfta på
religiöst sedlig fostran. På frågan om ett diakonatämbete
skulle inrättas ville Flygare icke ingå. Ett sådant funnes
ju icke för tillfället, och det gällde vad pastor under
närvarande förhållanden kunde åstadkomma. Diakonissorna
er-höllo en varm anbefallning.
Frågan om kyrklig och legal fattigvårds förhållande till
varandra upptogs också till vetenskaplig behandling,
nämligen av dåvarande docenten i praktisk teologi Olof
Holmström i ett 1892 utgivet arbete, »Kyrklig fattigvård». Från
kyrklig synpunkt bedömde förf, den gällande
fattigvårds-lagstiftningen ganska hårt. I Sveriges första fullständiga
fattiglag, fattigvårdsförordningen av år 1847, fann han ett
dråpslag riktat mot den givandets frivillighet och den
barmhärtighetens kärlek som ensam förlänar fattigvården dess
kristliga karaktär. Likaledes var fattigvården här gjord
till en uteslutande kommunal angelägenhet även på det
sät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
