Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den sociala frågan, församlingsliv och kyrklig diakoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
tet, att den icke längre leddes av det kyrkliga ämbetets
bärare. Samma principer hade följts i
fattigvårdsförordning-arna av år 1853 och 1871. Holmström ansåg att
principiellt omvårdnaden om de fattiga hörde till den kristna
kyrkans uppgifter. Han ville dock icke stryka den legala
fattigvården, men uppsatte såsom mål, att en organiserad, kyrklig
fattigvård skulle övertaga och med egna medel bestrida
vården av en eller annan gren av den legala fattigvården eller
av vissa klasser som nu understöddes av denna. Närmast
tänkte Holmström, att hus- och familjefattigvården kunde
övertagas av kyrkan.
Holmströms framställning, intressant och icke utan
betydelse, när den inordnade diakoniken bland den praktiska
teologiens discipliner, var, när den kom in på vissa konkreta
spörsmål och när det gällde att bedöma den historiska
utvecklingen, skäligen avlägsnad från verkligheten. Hans
förslag till organisation av den kyrkliga fattigvården tilldrager
sig i fråga om en punkt särskild uppmärksamhet. Han
föreslog nämligen, att en central kyrklig fattigvårdsstyrelse
skulle komma till stånd, i analogi med bestämmelserna för
svenska kyrkans missionsstyrelse. Om denna centralstyrelse
använder han uttrycket kyrklig diakonistyrelse. Namnet
frapperar, när man tänker på hurusom en dag, långt om
länge, en svenska kyrkans diakonistyrelse verkligen blev till.
Det var år 1910. Mycket hade hänt under den
mellanliggande tiden.
Den sociala frågan, diakoni, diakonat, fattigvård,
församlingsliv, tämligen trevande och osäkert rörde sig tankarna
och planerna. Inrättandet av ett församlingsdiakonat hade
C. H. Rundgren föreslagit vid 1893 års kyrkomöte. De som
i förslaget till ny kyrkotuktslagstiftning icke kunde se någon
gångbar väg för förnyelsen av församlingslivet hade gripit
tag i Rundgrens förslag såsom i en räddningsplanka. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
