- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
75

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Nya ansatser på församlingslivets område

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

till handling. Förnämligast genom hans bedrivande
samlades intresserade till överläggningar om Ussings föredrag.
Jämte generaldirektör Sigfrid Wieselgren och pastor
pri-marius J. Fr. Håhl inträdde han i styrelsen för Sällskapet
för kyrklig själavård. Det visade sig emellertid genast att
man icke kunde ena sig. Redan vid det första
styrelsesammanträdet kom det till brytning. Sigfrid Wieselgren anhöll
att få framställa en principfråga. Han undrade om icke
Sällskapet genom sitt dittillsvarande arbetssätt lätt kunde bliva
sekteriskt, så vida det ej fullständigt inordnade sig under de
bestående kyrkliga formerna, närmare bestämt de kyrkliga
myndigheterna. Han ansåg vidare att sällskapet borde
inrikta sig på att påverka den allmänna opinionen i stort genom
allmänna möten, genom pressen och flygblad. Häruti
instämde Heüman. Bägge gjorde ett erkännande av de
uttalade uppfattningarna till villkor för ett kvarstannande
i styrelsen. Sällskapet blev med anledning därav
sammankallat. Heümans ståndpunkt vann icke majoritet, vadan
han och Sigfrid Wieselgren omedelbart utträdde ur
styrelsen. I deras ställe invaldes rektor Fr. Lundgren och
hovpredikanten C. H. Bergman.

Den relaterade episoden är av stort intresse. Den anger
olika strömningar bland de kyrkligt verksamma, på olika vägar
verkande för samma mål. De bärande krafterna inom
Sällskapet för kyrklig själavård lancerade frivillighetens
princip och synas närmast ha misströstat om att på den officiella
vägen nå fram till bättre förhållanden. De synas icke ha trott
att kyrkans ställning över huvud i samhället var så stark,
att det allmänna skulle kunna förmås att svara för
kostnaderna av en nödvändig kyrklig expansion. Heüman och
hans meningsfränder ville uppenbarligen använda Sällskapet
för kyrklig själavård såsom ett medel att väcka samhällets
kyrkliga medvetande. De litade till att detta var möjligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free