Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
log
pjollriga, från katolsk mystik hämtade sångton som
genom-ginge ett stort antal av de nya psalmerna. I fortsättningen
förklarade Fehr: »Men vad mystiken beträffar, anser jag,
att Albrecht Ritschl i sitt stora dogmatiska arbete om
Recht-fertigung und Versöhnung till full evidens ådagalagt, att
pietismens mystik leder sitt ursprung från medeltidens,
särskilt av franciskanerna omhuldade devotion.»
Året efter det Fehr sålunda klart hade deklarerat sin
ståndpunkt, tog han ett nytt steg. Han började utgivandet av
en skriftserie med titeln »I religiösa och kyrkliga frågor.
Gammalt och nytt, inländskt och utländskt i evangelii
tjänst.» I anmälan framhöll Fehr, att företaget hade ett
apo-logetiskt syfte, Det ville efter bästa förmåga hävda evangelii
sanning, rätt och kraft, men ville icke göra
hantlangaretjänst eller vara vapendragare för den traditionella
dogmatiken, med vars lärosatser man sedan gammalt genom en
ödesdiger begreppsförvirring, om än merendels i god tro,
hade varit benägen att förväxla evangelii sanningar. Den
s. k. ortodoxien, som med orätt gjordes liktydig med en
kyrklig ståndpunkt över huvud, vore icke längre i stånd att
annat än undantagsvis tillgodose den tänkande religiösa
människans behov av motsägelselös sanning och verklig
trosvisshet. Det första numret i serien var Luthers skrift
Om en kristen människas frihet, det andra innehöll Ritschl,
Om den kristna fullkomligheten, och Fr. Spitta, Om den
heliga nattvarden, och det tredje A. Harnack,
Dogm-historiens trefaldiga utmynning.
Fehrs ingripande såväl på det ena som det andra området
väckte mycket uppseende. Med oförfärad dristighet och
manlig öppenhet kämpade han för vad han ansåg vara sant,
även om han därvid kom att stå alldeles ensam. Och bland
prästerna stod han också skäligen ensam. Sitt ryggstöd hade
han i Stockholms bildade lekmannavärld. Det var ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
