Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
tillfällighet, att när en staty restes över Olaus Petri, på
Slottsbacken vid Storkyrkans kor — det skedde en del år
efter Fehrs död — konstnären gav denna Fehrs drag.
Egendomligt nog finnes ju ingen samtida bild av den store
reformatorn. Men Fehr var icke blott dristig och djärv, han
hade också ett hetsigt temperament, och han skärpte gärna
en konflikt genom plötsliga och desperata åtgärder. Det
var således under ansenligt gny som den ritschlska teologien
introducerades i Sverige.
Sitt beroende av Ritschl dolde Fehr aldrig. Genom denne
hade han uppenbarligen fått klarhet över sin egen kyrkliga
och teologiska position. Med dåtida riktningar inom det
svenska religiösa livet kände han sig icke kunna
sympatisera. Klart medveten om nödvändigheten att komma till
rätta med den moderna bildningen, kunde han icke
förlika sig med den ortodoxa kyrkligheten. Men än mindre
kunde han instämma i den kritik av kyrkan som utövades
av de frikyrkliga. För den sistnämnda kristendomstypen
kände han sig främmande. Ä andra sidan kunde han icke
gå samman med dem, som opponerade mot kyrkan, därför
att de ställde sig mer eller mindre indifferenta mot
kristendomen över huvud. En liberalism, som var på väg bort
från kyrka och kristendom, var icke i Fehrs smak. De
kyrkliga förstodo honom bäst, när han drog i härnad mot
ate-istisk och mot romersk propaganda. Annars var det som
sagt si och så med förståelsen. Fehr var emellertid
sammanvuxen med evangelisk-luthersk kristendom, och sin varma
kärlek till kyrkan kunde han aldrig släppa, huru många
stötar han än fick utstå från kyrkligt håll. Det ritschlska
programmet gav Fehr den klarhet han hade längtat efter.
Sedan han hade tillägnat sig detta, märktes en fastare
målmedvetenhet i hans strävanden.
Det är att märka, att det var den ritschlska teologiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
