Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IJ5
förhindrade uppkomsten av en kyrkostrid i stor skala. Andra
omständigheter inverkade därvidlag också, framför allt den
omständigheten, att Fehr själv genom sin tidiga död — den
inträffade 1895 — rycktes bort från stridslarmet. Den som
närmast tog upp hans fallna mantel, S. A. Fries, var en man
av helt annan läggning än föregångaren.
Den första fasen av kampen om den moderna teologien,
i vilken Fehrs person dominerade, kan betraktas såsom
avslutad genom en synnerligen väl skriven, längre uppsats i
Bibelforskaren (1895, 96), »Den Ritschlska frågan», författad
av tidskriftens utgivare, professor O. F. Myrberg. Utan
tvekan måste denna uppsats betraktas såsom den bästa
framställningen från denna tid av det teologiska läget, detta till
trots av att Myrberg ganska ensidigt pläderade för sin egen
teologiska position, den bibelteologiska efter Becks mönster.
Myrberg konstaterade, att den ritschlska teologien blott
hade haft en enda prononcerad anhängare i vårt land,
Fredrik Fehr, en entusiastisk, men också mycket okritisk
beundrare av den berömde göttingerteologen. Den ritschlska
teologien vore, menade Myrberg, en rörelse på gott och ont.
Rätt hade Ritschl haft i att förlägga kristendomens
tyngdpunkt från de metafysiska frågorna till det praktisk-religiösa
och sedliga livets område, rätt också därutinnan, att han
gjorde Jesus Kristus i hans historiska uppenbarelse till
prövo-sten för vad som vore väsentligt eller icke i kristendomen.
Ritschl hade sagt ett ord i sinom tid och därigenom utövat
väckande inflytande. Men det ritschlska systemet i dess
helhet gav på mer än ett sätt en vrångbild av kristendomen,
beroende på att det vore mera en avläggare av Kants filosofi
än en kristlig teologi. Myrberg saknade hos Ritschl — man
jämföre härmed vad andra svenska kritici hade sagt —
framhävandet av heligheten såsom uttryck för Guds
övervärldslighet och brinnande nitälskan mot det onda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
