Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u6
av rättfärdigheten såsom uttryck för Guds vedergällande
rättvisa.
Mindre intresserar Myrbergs kritik av Ritschls
uppfattning av den lutherska rättfärdiggörelseläran. Här kom
Myrberg in »på sin mammas gata». Mera anmärkningsvärt är
att han efterlyser det eskatologiska momentet. Hård är
Myrberg i sin slutdom över den ritschlska teologien. Den var
efter hans mening en till det yttersta reducerad
kristendoms-förkunnelse: att en människa med namnet Jesus Kristus
levat på jorden, att denna människa lärt oss att Gud är vår
Fader, och att vi genom att fullt och fast tro att Gud är vår
Fader få kraft att medverka med Gud för hans rikes ändamål
och motsvara vår bestämmelse.
Med utgångspunkt från Fehrs arbete, Undervisning i
kristendomen, uppvisade sedan Myrberg differenserna mellan
Ritschl och Fehr, såväl i fråga om gudsbegrepp och
eskato-logi som beträffande försoningen och Kristi uppståndelse och
himmelsfärd. Han fann också mera kristligt allvar hos Fehr
än hos Ritschl. Myrberg kunde således konstatera det
egendomliga förhållandet, att han kunde taga Fehr i försvar icke
blott gentemot hans vedersakare, utan också gentemot
honom själv. Motståndarna hade alldeles för mycket
betonat förvantskapen mellan Fehr och Ritschl. Skulden därtill,
framhöll Myrberg, låg hos Fehr själv, som genom sin
okritiska beundran för den tyske teologen hade gjort sig
solidarisk med denne på ett sätt, som icke svarade mot
verkligheten.
Myrberg har nog rätt härutinnan. Fehr har icke alltid
genomskådat innebörden i vad han pläderade för. Med
hänsyn till den efterföljande tidens debatt om Kristi enkla
evangelium och till frågan om Kristus hör till evangeliet
eller icke, har det sitt intresse att lyssna till vad Fehr säger
i förordet till sitt kateketiska arbete, som var uppbyggt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
