Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii7
Luthers lilla katekes. Han finner denna vara såväl till form
som innehåll av den förträffliga beskaffenhet, att den väl
förtjänade den hedersplats den hade. Fehr vill genom sitt
arbete söka frigöra det enkla, en gång för alla i Kristus
ursprungligen givna och genom Luther och andra
reformationens män i stora, banbrytande tankar och med deras
hjärtans hela hängivenhet omfattade evangeliet.
Det är karakteristiskt, att den ritschlska striden fördes
utanför universitetsteologiens gränser. Detta medförde,
att något motsatsförhållande mellan kyrka och teologisk
fakultet icke fastslogs, vilket blev av betydelse för framtiden.
Det kan i detta sammanhang tilläggas, att de gedignaste
vetenskapliga framställningarna av den ritschlska teologien
presterades av tvenne församlingspräster. En lugn och
kritisk exposé gav prosten T. Bosson i Skåne i sitt lärda, men
något tungrodda arbete, »Ritschls teologi i dess
sammanhang framställd och granskad» (1895). Såsom
avhandling vid prästmötet i Linköping 1895 försvarade prosten E.
Th. Stenhammar ett arbete »Christi verk. Försoningen.
Studier med avseende på den ritschlska teologien.»
Den ritschlska frågan i Sverige var också en fråga rörande
bibeln och dess tolkning. Inom den exegetiska forskningen
hade Julius Wellhausen genom sitt arbete »Prolegomena zur
Geschichte Israels» av år 1878 skapat en ny situation.
Well-hausens framställning innebar en väsentlig omdatering av
de gammaltestamentliga dokumenten i jämförelse med den
traditionella åskådningen. Förutsättningen för Wellhausen
var, att det gamla testamentet skulle behandlas efter samma
litterärkritiska metod som andra skrifter. Denna s. k.
bibelkritiska uppfattning medförde en avgjord brytning med
den ståndpunkt som byggde på verbalinspirationsläran.
För sin del accepterade Ritschl den historiska
forskningsmetoden. Ritschlianism betydde därför i Sverige på 1890-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
