Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
männen voro dock varandra ganska olika. Fries var icke
samma skarpt skurna personlighet som Fehr, ehuru han för
visso var en man med stora linjer. Öppen var han som Fehr.
Men han hade större gemyt än denne. Hans naiva
självsäkerhet kunde nog ibland verka stötande, men han var mera
mänskligt åtkomlig än Fehr, som i sin brist på humor
föreföll högdragen och därigenom onödigt uppretade sina
motståndare.
Fries var en större vetenskaplig begåvning än Fehr. Med
outtröttlig energi fortsatte han under hela sitt liv, vid sidan
om det prästerliga arbetet, där han sannerligen icke låg på
latsidan, sin vetenskapliga gärning och företrädde på ett
märkligt sätt den exegetiska forskningen. Tidigt på
nittiotalet framträdde han såsom recensent av exegetisk litteratur
och ådagalade därvid mycken kunnighet och mycken
frejdighet i omdömet. På det gammaltestamentliga området
accepterade han, icke såsom det skedde på många håll med
en viss naturlig tvekan och inre motvillighet, utan med
gladaste och hoppfullaste mod, vad den moderna historiska
forskningen hade att bjuda. Tidigare än någon annan svensk
teolog anslöt sig Fries i stort sett till Wellhausens syn på den
gammaltestamentliga utvecklingen, men han hade här,
särskilt i fråga om kultens centralisation, sina oförgripliga
särmeningar, som han ivrigt förfäktade. Stort uppseende
väckte det, när han, 1894, utgav en Israels historia, avsedd
såsom lärobok vid universitetet. Den var efter svenska
förhållanden ganska tilltagset skriven och överflödade av
auktoritativa omdömen, såsom naturligt var i en lärobok, som
icke lämnade utrymme för en ingående vetenskaplig
diskussion.
Med kostlig blandning av humor och naivitet hade Fries,
som icke eftersträvade något kättarerykte, utan gärna ville
känna sig solidarisk med kyrkans och universitetets män,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
