Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I25
med rätta satte professor Frants Buhls »Det israelitiske
Folks Historie» högre än Fries’ arbete, avstyrkte anslags
beviljande, men uttalade samtidigt erkännsamma ord om
Fries’ prestatiorf.
Det erkännsamma uttalandet tog Fries såsom en
uppmuntran och avtryckte det i förordet till sin bok om den
israelitiska kultens centralisation, när denna utkom i bokhandeln.
Nämnda arbete var ursprungligen avsett såsom lärdomsprov
i den teol. lic.-examen som Fries — på grund av då gällande
examensstadgar var denna examen ytterligt sporadiskt
förekommande — avlade och som för honom skulle bana
vägen till docentur. Utan tvivel smärtade det Fries att han
icke nådde sitt mål. Däremot tog han säkerligen med
olympisk ro, när Rudin i en recension av arbetet i fråga i Kyrklig
Tidskrift högtidligen, nästan för högtidligt, med fakultetens
bemyndigande opponerade mot det bruk Fries hade gjort
av fakultetens välvilliga ord om hans Israels historia.
Ett uttryck för Fries’ stora kärlek till vetenskapen var hans
arbete för den religionsvetenskapliga kongress som hölls
i Stockholm 1897 i samband med den stora utställningen
därstädes. Uppslaget var närmast hämtat från den stora
religionskongress som hölls vid världsutställningen i Chicago
1893. Denna omfattade eller ville omfatta all världens
religioner. Intrycket av densamma blev minst sagt splittrat.
Emellertid tilltalade den många, och när tiden för
jubileumsutställningen i Stockholm närmade sig, framkom det förslaget,
att ett liknande religionsparlament, om ock i mindre
dimensioner, då skulle komma till stånd. S. A. Fries hade 1895
utgivit en liten skrift, »Om betydelsen av religionskongressen
i Chicago», i vilken han hävdade, att dylika
religionskongres-ser borde omläggas till religionsvetenskapliga kongresser.
Enligt Fries’ uppfattning motsvarade sådana strängt
vetenskapliga kongresser även den lutherska kyrkans djupaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
