Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2Ö
intentioner, enär denna mer än någon annan haft vaket sinne
för den vetenskapliga forskningens betydelse. Fries’ mening
segrade över den ursprunglige förslagsställarens — det var
den swedenborgske pastor A. Björk i Stockholm. Med
hjälp förnämligast av rabbinen G. Klein i Stockholm
lyckades Fries verkligen få till stånd en kongress, sådan som han
tänkte sig den. In- och utländska forskare kommo talrikt,
men — så var programmet lagt — också åtskilliga, som
uppfattade kongressen såsom ett religionsparlament å la Chicago.
De vetenskapliga elementen i kongressen togo emellertid
fasta på det givna uppslaget. Genom Nathan Söderblom
framförde den berömde religionsforskaren Auguste
Sa-batier en hälsning till de vetenskapliga deltagarna, i vilken
förhoppning uttalades om liknande kongresser i framtiden.
1900 sammanträdde så i Paris stockholmskongressens
efterträdare. Men den kallade sig internationell
religions-historisk kongress och betraktade sig som den första i sitt
slag. Man hade nämligen, mycket emot Fries’ vilja, från
programmet uteslutit vad Fries kallade spekulativ teologi. Fries
menade att detta hade skett av hänsyn till de romersk-katolska
forskarna. Orsaken var nog också en annan. Utan tvivel
krävdes försiktighetsmått för att den religionshistoriska
forskningen icke skulle sammankopplas med ett religionsprogram
av mer eller mindre positivistisk typ, vilket naturligtvis
aldrig var Fries’ mening. De religionshistoriska kongresserna,
vid vilka Nathan Söderblom blev en av förgrundsfigurerna,
gingo med det nya programmet en fruktbringande framtid
till mötes.
I Sverige väckte den religionsvetenskapliga kongressen
åtskillig kritik, delvis ganska berättigad. Men det var att
anlägga för små synpunkter, när en och annan, med blicken
häftad vid svenska förhållanden, såg i kongressen en
kyrko-politisk, »ritschliansk» manöver. För Fries själv var den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
