Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
sistnämnda tankegången fullständigt främmande. Han var
bergfast övertygad om att religion var religion och
vetenskap vetenskap. Om var och en skötte sitt, skulle det lända
bägge till godo.
I en recension från 1894 i »Tidskrift för kristlig tro och
bildning» över arbeten av Buhl, Smend och Klostermann
förklarade Fries, att han principiellt ansåge, att kritiken
gärna finge ha fritt spelrum. Någon fara för kyrkans tro
vore icke förhanden. Kritik vore en av vägarna till sanning.
Men denna kritik borde erinra sig orden: »drag dina skor
av dina fötter, ty du står på heligt rum», samt Frälsarens
tänkvärda yttrande: »varen säkra växlare, åtskiljande det äkta
myntet från det falska». Det sistnämnda ordet förekommer
icke i Nya Testamentet, utan hör till s. k. agrapha. En
samling dylika hade utgivits av Alfred Resch 1889. Det är
utomordentligt karakteristiskt, att Fries citerar just ett sådant
ord. Livet igenom hade han en oförställd glädje i att komma
med teologiska och exegetiska specialiteter, som roade honom,
men vilka hade vida mindre betydelse, än han själv till
äventyrs trodde.
Såsom av det nu anförda framgår, hade Fries klart för sig
det religiösa problem som den historiska forskningen
skapade. Men det kan icke undgå den uppmärksamme
iakttagaren, att Fries personligen icke led under detsamma,
såsom så många andra under nittiotalet. I sitt 1920 utgivna
herdabrev talar biskop Einar Billing om huru det för honom
vid de exegetiska studierna kändes såsom en jordbävning. Han
förnam sig stå inför något, som han knappast vågade se rätt in
i ögonen, men samtidigt icke kunde komma ifrån. Fries
gick obesvärat fram, leende och trygg. Förklaringen till att
han icke anfäktades av de historiska problemställningarna
torde böra sökas däri, att hans livsåskådning hade
formats under inverkan av den idealistiska metafysik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
