Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Teologien på nya vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
efter sig såsom ett dyrbart arv till Uppsala universitet. En
kommande historieskrivning skall helt visst utförligt och
ingående kunna påvisa detta. För teologien fick denna
idealistiska syn en särskild betydelse. Så bildar den bakgrunden
för N. J. Göranssons teologiska författareskap, varom i
det följande skall erinras.
I Lund vann den boströmska filosofien aldrig något starkare
inflytande. Här hade den hegelska filosofien alltsedan
fyrtiotalet slagit starka rötter. Det är egendomligt för
lundensiska förhållanden, att filosofi och teologi där levde på fredlig
fot med varandra. En teolog, E. G. Bring, sökte tidigt
syntesen mellan teologiskt och filosofiskt tänkande. En
djupare syntes än han själv ansåg sig kunna åvägabringa fann
han hos dansken Martensen. Dennes dogmatik blev i Lund
standardboken ända fram till århundradets slut. Vid
Marten-sens dogmatik hade Pehr Eklund, nittiotalets mest
dominerande teolog i Lund, vuxit upp. Jämte Martensen var
Schleiermacher hans lärofader.
För Pehr Eklund, som 1893 blev förste teologie professor
och domprost i Lund — han dog 1911 — blev nittiotalet,
teologiskt sett, en ny tid. Det var Ritschl och den av honom
influerade dogmhistoriska forskningen som satte hans
tankar i rörelse. Mindre betydde för honom, åtminstone till
en början, den nya, historiskt-kritiska bibelforskningen.
Ritschl ledde honom att fördjupa sig i Luther. I viss mån
förelåg en överensstämmelse mellan Pehr Eklund och
Fredrik Fehr. Bägge voro de markerade personligheter, som,
var de drogo fram, fängslade människors uppmärksamhet.
Det fanns hos dem bägge en framåtsträvande frimodighet,
som satte människors tankar och intressen i rörelse. Bägge
hade genom Ritschl blivit förda till Luther för att hos honom
finna en klarare bestämning av evangelisk kristendoms
egenart. Icke var det Ritschl som först fäste uppmärksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
