Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ungdomen och den nya tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
rade sig i osedvanlig grad för denne ryktbare främling. Hans
imponerande personlighet och fulländade talekonst gjorde
ett mycket starkt intryck. På grund av det stora flertalet
studenters obekantskap med det engelska språket kunde han
dock icke komma i personlig kontakt med så många enskilda
studenter som han önskade. I Lund hade Mott såsom tolk
den danske indiamissionären, professor L. P. Larsen,
alltsedan den stunden en kär vorden gäst i Lund. Denne gjorde
t. 0. m. på många ett starkare intryck än Mott själv. Motts
geniala ledareförmåga visade sig icke minst på det sätt varpå
han behandlade de ömtåliga frågor som voro brännande inom
den svenska studentrörelsen. Det rörde frågor, inför vilka
Mott såsom amerikan måste stå tämligen undrande, så mycket
mera som de rörde själva den religiösa grundvalen för den
kristliga studentrörelsen.
Från anglosachsisk synpunkt var det självklart att denna,
för att kunna bibehålla sin kristliga karaktär, skulle grunda
sig på s. k. personlig basis. Såsom villkor för inträde
uppställde den ett uttalande av vederbörande om personligt
avgjord kristen ståndpunkt. Detta kände, de svenska
studenterna såsom en för dem främmande form. När Uppsala
kristliga studentförbund bildades, förklarades dess uppgift
i stadgarna vara att »bland sina egna medlemmar och bland
studenter i övrigt söka väcka och främja kristligt liv i tron
på Gud, vår Fader, och vår Frälsare Jesus Kristus, väcka
och stärka ett levande intresse för och ett verksamt deltagande
i Guds rikes utbredande på jorden». I stället för en religiös
självdeklaration talas här om förbundets syfte. Förändringen
var betingad av det evangelisk-lutherska sättet att känna och
tänka. Det var två fromhetstyper som här möttes. Frågan
var den, om den kraftiga anglosachsiska, nu som så många
gånger förut, skulle göra anspråk på allenaberättigande.
Så hade förut skett i Sverige, skulle det ske också denna gång?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
