Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ungdomen och den nya tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H7
Frågan var av avgörande betydelse för studentrörelsens
framtid i Sverige, för så vitt denna skulle slå rötter i svenskt
kyrkoliv. När flera år senare den svenska kristliga
studentrörelsen splittrades, i det de frikyrkliga elementen bildade
sitt eget förbund, anslöto sig dessa utan vidare till kravet
på personlig basis och gjorde i viss mån anspråk på att just
härigenom vara den egentliga avläggaren i Sverige av det
kristliga studentvärldsförbundet.
Det var en seger både för de svenska studenterna och för
Mott, att den svenska kristliga studentrörelsen vann inträde
i studentvärldsförbundet, oaktat de enskilda förbunden
vägrade att i sina stadgar upptaga personlig basis. Man har
häri att se ett betydelsefullt steg i riktning hän emot ett
ömsesidigt erkännande av de olika fromhetstyperna^ i all
stillhet och anspråkslöshet ett steg på vad man i våra dagar skulle
kunna kalla den »ekumeniska» vägen. Det var nog också i
andra punkter, med den nu nämnda sammanhängande,
som den svenska kristliga studentrörelsen gick sin egen väg.
Den betonade starkare än den anglosachsiska det teoretiska
klarhetsintresset. Det skulle visa sig, att den härigenom
under kommande tider skulle få ett starkt teologiskt inslag,
till ett visst men för dess värvande förmåga.
Man bör sammanställa detta de svenska studenternas
fasthållande vid den evangelisk-lutherska typen med andra
företeelser på 1890-talet. Man erinre sig bekännelsefrågan
vid 1893 års kyrkomöte och vad den egentligen innebar,
vidare den ritschlianska teologiens starka framhävande av
Luther och Pehr Eklunds entusiasm för den store
reformatorn. Någon direkt påverkan från det ena eller andra
hållet är emellertid icke påvisbar. Biskop Gottfrid Billing,
pastor primarius Fr. Fehr och domprosten P. Eklund, för
att peka på märkesmännen, stodo alldeles utanför den
rörelse som ledde till de kristliga studentförbundens stiftande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
