- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
152

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ungdomen och den nya tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

David Bergström, O. v. Zweigbergk m. fl., vilka skulle spela
en ledande politisk roll såsom talesmän för den borgerliga
liberalismen, den borgerliga kulturradikalismen.

I Lund dominerade de religiösa och kulturella frågorna
vid studentdiskussionerna. Under 1880-talet fördes dessa
merendels inom den s. k. stora diskussionsföreningen. De
radikala elementen voro sammanslutna i De unga gubbarna
(D. U. G.). Denna förening verkade åren 1887—92 och
avlöstes 1896 av D. Y. G. (De yngre gubbarna). Den ledande
och bestämmande kraften blev den framstående botanikern
Bengt Lidforss.

I en intressant uppsats i »Under Lundagårds kronor» har
förf., professor Axel Herrlin, tecknat en del drag ur
åttiotalets lundensiska tankeliv. Han framhåller där, att den nya
lundaradikalismen, när det gällde de religiösa och etiska
spörsmålen, väsentligen stödde sig på Stuart Mill, Herbert
Spencer och Harald Höffding. Det var över huvud en
mäktig kulturströmning som hade sina pioniärer i de unga
lun-daradikalerna och deras meningsfränder på andra håll i
Sverige. Det är därför skäl att göra halt ett ögonblick för
att något skärskåda de nya tankarna. Då dessa hade sin mest
lysande och inflytelserike representant i den nyss nämnde
Bengt Lidforss, är det i sin ordning, att framställningen i
det följande orienteras efter de andliga brytningarna i det
lundensiska studentlivet.

Senare delen av 1800-talet bevittnade ett storartat uppsving
av naturvetenskaperna, ett uppsving som förmärktes icke
minst på det praktiska livets områden. Sina exakta metoder
hade naturvetenskaperna att tacka för sina framgångar.
Frågade man med experiment exakt, så fick man också av
naturen ett exakt svar, ty naturen var lagbunden. Denna
naturens lagbundenhet var lättast gripbar och bekräftade sig
mest omedelbart i fråga om områden som hörde in under de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free