Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ungdomen och den nya tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i53
fysiska och kemiska vetenskaperna. Av oerhörd betydelse
blev det, när Charles Darwin konstaterade denna
lagbundenhet även på det biologiska området. Man kan gott säga, att
Darwins Origin of species, resp. Huxleys Man’s place in
nature inledde en ny epok.
Tankarna kommo i rörelse. Nya perspektiv öppnade sig
både bakåt och framåt. Herbert Spencer blev
evolutionis-mens filosof par préférence. Dock vore det att giva denne
man större mått som filosof än han hade, om man på hans
konto väsentligen skriver den »naturvetenskapliga»
åskådningens utbredning. Den är snarast att betrakta såsom en
andlig atmosfär, som utbredde sig, en atmosfär, vars
innebörd överallt var sig tämligen lik, även om bärarna av denna
naturvetenskapliga åskådning sins emellan företedde vissa
olikheter.
En hänförelsens optimism kännetecknade till en början
det tänkande som gick i evolutionismens tecken.
Orsakslagen, naturens lagbundenhet — man observere i detta
sammanhang den programartade titeln på Huxleys arbete — huru
öppnades icke för tanken de mest lovande perspektiv. Nu
kunde man få en exakt, enhetlig förklaring av tillvarons
problem. Hart när alla gåtor syntes kunna lösas. Den nya
horisonten utlöste en smittande kunskapshåg och
kunskaps-iver, som spred sig vida omkring. Det bör påpekas, att det
folkbildningsarbete som nu upptogs i skilda länder och även
i Sverige, där Verdandi energiskt gick i spetsen, här har en
av sina kraftigaste rötter.
Det evolutionistiska tänkandet gav allt sin »naturliga»
förklaring. Såsom en konsekvens därav tedde sig att religionen
måste hänvisas till det rent subjektivistiska området eller
till vidskepelsen. Om man vill teckna den
»naturvetenskapliga» åskådningen i slagordets form, kan det sägas, att
man accepterade Kants filosofi i dess negativa aspekt, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
