Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ungdomen och den nya tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o
kan härledas ur elektricitetsläran. Med den
tankeinställning Lidforss hade är det naturligt, att man icke av honom
kan vänta något djupare grepp på de etiska problemen. Hans
bidrag i den etiska diskussionen gå på den negativa linjen.
Han gjorde sig mycken möda att visa att vad som i fråga
om moralen skrevs på kristendomens kreditsida icke höll
stånd vid närmare granskning, icke ens i fråga om
kärleksbudet. Debetsidan vore i själva verket mera tyngande.
Den kristna odödlighetstron innebure lönemoral, och
gudstron gjorde moralen auktoritetsbunden. Moralen kunde
endast vinna på att göras oberoende av gudstron. Gud vore
en fullkomligt onödig hypotes. En svärmisk entusiasm för
skönhet, sanning och rätt kunde förenas även med den mest
radikala teoretiska materialism.
Man torde knappast kunna påstå, att Lidforss alltid
ådaga-lade fair play, när det gällde att angripa kristendomen och
dess moral, något som också Pfannenstill framhöll. När
Pfannenstill kämpade för kristen moral, uppburen av kristen
tro, anknöt han vid Ritschl och hans i dess filosofiska
underbyggnad av Kant influerade teologi. Särskilt Wilhelm
Herrmann i Marburg hade bland den ritschlska skolans
representanter tilldragit sig hans uppmärksamhet. I själva
verket hade Ritschl utformat sin teologi under trycket av den
kulturutveckling som i Tyskland ägde rum från 1860-talet.
Den var en apologi i stort för kristendomen. Under vanskliga
förhållanden lyckades det honom att göra en kristen
kultursyntes, som vann respekt i vida kretsar. Med ledning av
Kant hade Ritschl hos Luther återfunnit den autonoma
sedligheten, vilken hos reformatorn trädde i motsats mot den
romersk-katolska, en synpunkt som Pfannenstill ofta
framhävde. Under trycket av en starkt inomvärdslig och
optimistisk kultur sköt Ritschl kristendomens övervärldsliga
sida något i skymundan och gudsrikesbegreppet omböjdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
