Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ungdomen och den nya tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i59
vetna väsens välfärd och lycka, förökade deras njutning
eller förminskade deras smärta. Målet för
kulturutvecklingen vore således att skapa de största lyckomöjligheter
för det möjligt största antalet individer. Axel Herrlin
framhåller, att vad Lund angår omkring 1890 bekantskapen med
Nietzsches herremoral åstadkom en förskjutning av
positionerna. Men man torde kunna säga att Höffdings
altru-istiska etik på utpräglad eudämonistisk grundval behöll
herraväldet. För de flesta var ju Höffding tankeställaren,
och denne ville icke gå med på Brändes’
Nietzsche-tolk-ning, utan återfann hos Nietzsche den altruistiska
välfärds-moralen.
I studentdiskussionerna tröttnade icke Magnus
Pfannen-still att syna denna välfärdsetik i sömmarna. Han framhöll
det drag av osäkerhet, som vidlådde all eudämonistisk etik,
härledande sig ifrån att den enskilde i handlandets
ögonblick aldrig säkert kunde veta vad som beredde den största
möjliga välfärd för så många som möjligt. Obetingad kunde
icke heller en dylik moral vara, enär nyttan, välfärden såsom
sådan, alltid blev något relativt. Den underskattade vidare
det goda sinnelaget på handlingsresultatets bekostnad.
Läget var ännu det, att relativiteten icke hade nått
moralen, principiellt sett. Lidforss själv, så berättar
Pfannen-still, insåg den eudämonistiska ståndpunktens ohållbarhet,
och vid sitt sista sammanträffande med Pfannenstill skulle
han ha erkänt sin dragning åt den kantska pliktetiken. I
Lidforss’ skrifter finner man icke något därav.
Upplysningen har emellertid likväl sitt intresse. Nu då
historiens perspektiv falla över en gången tid, ser man klarare
än då, att sambandet mellan evolutionsläran och vad som
kallades evolutionismens etik var historiskt betingat, icke
principiellt. Etiken kan icke härledas från något
vetenskapligt evolutionistiskt betraktelsesätt, lika litet som en etik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
