Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68
vila. Hänsyn till den arbetande stora läroverkskommittén
torde därvid varit avgörande.
Delvis i anslutning till prästbildningskommitténs förslag
beslöt nu Teologiska föreningen i Uppsala att ingå till Kgl.
Maj:t med en petition, avseende ändringar i gällande stadgar
för teologiska examina. Till medlemmar av den beredning
som skulle avfatta petitionen med dess detaljförslag utsågos
docent Einar Billing och kandidaterna Holmquist och Em.
Linderholm. Holmquist överlämnade sedermera petitionen.
På grund av denna och i närmaste anslutning till de däri
framställda förslagen utfärdades år 1903 en ny stadga för
de teologiska examina. Den väsentliga förändringen rörde
det högre vetenskapliga studiet. I stället för den äldre
lär-domsexamen, teologie kandidatexamen, vari krävdes
djupare studier i samtliga fakultetens läroämnen, infördes en
teologie licentiatexamen i trenne ämnen. Teologie
doktorsgrad skulle kunna utdelas efter godkännande av en på
teologie licentiatexamen följande offentligt försvarad
doktorsavhandling. Dittills hade teologie doktorsvärdigheten utom
i några sällsynta fall varit en av Kgl. Maj:t given hederstitel.
Den nya examensstadgan bar i sin mån vittne om den
ökade omfattningen, resp, specialiseringen av den teologiska
forskningen. Kyrkohistorien och exegetiken stodo denna tid
i förgrunden. Vad den svenska kyrkohistoriska forskningen
angår, fick denna en centralpunkt i Kyrkohistorisk årsskrift,
som började utkomma år 1900. Initiativtagaren var
professorn i kyrkohistoria vid Uppsala universitet Anders Herman
Lundström, vilken 1898 efterträdde den oväntat
bortgångne domprosten R. Sundelin. Utan tvivel var Sundelin
en i sitt fack duglig forskare, men det kan ändock sägas, att
Lundström inledde en ny period i den svenska
kyrkohistoriska forskningen. Sitt huvudområde hade han på
sextonhundratalets svenska kyrkohistoria. I sin utmärkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
