Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
monografi över Laurentius Paulinus Gothus visade sig
Lundström ha gått i skola hos den moderna, på noggranna
arkivstudier vilande, kritiska historieforskningen, vilken i Uppsala
hade Harald Hjärne såsom sin mest frejdade och mest
inflytelserike representant. Till någon större uppgift,
liknande det nämnda arbetet, samlade sig Lundström icke
mera, men mångfaldiga blevo bidragen av hans hand till
skilda epoker av den svenska kyrkohistorien. Hans
spårsinne, när det gällde att ur arkivens gömmor draga fram
dokument, och hans kritiska skärpa förnekade sig aldrig.
Lundströms äldre kollega i Lund, Otto Ahnfelt, sedermera under
några få sjukdomsår biskop i Linköping, visade också
kritisk skärpa i sin forskning. Hans speciella område var
den svenska reformationshistorien. Framgångsrika yngre
forskare följde de äldre i spåren, bland vilka må nämnas
Hj. Holmquist, Em. Linderholm och K. B. Westman, vilka
alla förr eller senare funno anställning vid universitetet.
Tänker man tillbaka på nittiotalets strider, så synes det
självklart, att det var exegetiken eller bibelforskningen som
efter sekelskiftet skulle stå i brännpunkten. Under det
nämnda årtiondet hade S. A. Fries och bland
universitets-teologerna F. A. Johansson mest framträtt. Den senare
gjorde sig mindre bemärkt under det nya årtiondet. En
tilltagande ohälsa undergrävde arbetskrafterna. Nya namn
kommo i stället på dagordningen. I Lund avgick den
åldrige Rosenius och fick 1902 Sven Herner till efterträdare.
På förslaget stodo jämte honom Ad. Kolmodin och M.
Lundborg. Samtidigt tillsattes en genom Rudins avgång ledig
professur i exegetik. Erik Stave hade undervisningen i
gamla testamentet, undervisningen i det nya fick Ad.
Kolmodin efter tävlan med M. Lundborg och S. A. Fries, vilka
i nu nämnd ordning stodo uppförda på professorsförslaget.
Kolmodin ställde sig avvisande mot teorien om bibelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
