Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
bokstavsinspiration, men intog för övrigt en konservativ
ståndpunkt i de s. k. bibelkritiska frågorna, närmast
anslutande sig till Th. Zahn, och med klar blick för bibelns
upp-byggelsevärde. Sin författareverksamhet koncentrerade han
från år 1906 på en skriftserie, benämnd Bibliska tids- och
stridsfrågor. Titeln var hämtad från en liknande tysk
skriftserie, företrädande vad som då kallades den
modernt-po-sitiva teologien med Reinhold Seeberg såsom lärofader och
R. H. Grützmacher såsom den rörligaste förespråkaren.
I första numret samlade Kolmodin en del förut publicerade
uppsatser, vilkas rubriker giva en antydan om riktlinjerna i
hans forskning: Vad är evangelium; vem är Jesus; Jesus,
människosonen; de nytestamentliga skrifternas ursprung;
evangeliets ursprung; Skriftens auktoritet. Senare utkom
»Är Johannesevangeliets Kristusbild en annan än
synoptikernas?», en fråga som Kolmodin besvarade nekande, och
1908 »Kristendomen och den urkristna församlingens bibel»,
en skrift som gav anledning till många bullrande strider,
varom i det följande några ord skola nämnas.
Om exegetiken i allmänhet denna tid stod i brännpunkten,
så gjorde den gammaltestamentliga forskningen det i all
synnerhet. Såväl Herner som Stave företrädde i fråga om
gamla testamentets skrifter den wellhausenska ståndpunkten
i dess huvuddrag. Fullt accepterande den litterära kritikens
metoder, kommo de bägge till relativt konservativa resultat,
konservativa i jämförelse med dem som extrema tyskar
presterade, men radikala nog för dem som ställde sig på den
mekaniska bibelinspirationens ståndpunkt. Herner inriktade
sin vetenskapliga forskning på Moseböckerna, sökande
urskilja mosaiskt och icke mosaiskt. Mindre ofta vände han
sig till den större publiken med populärvetenskapliga
uppsatser. För de högre skolornas bruk utgav han 1907 en
Israels historia, vilken genast vann stor spridning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
