Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
fara vore det avfall som påginge inom kyrkan själv, bland
dess präster och de teologiska lärarna. Heuch vände sig mot
den moderna teologien och den moderna förkunnelsen,
sådan denna representerades av bl. a. också Th. Klaveness.
Det vore av högsta vikt att man satte sig emot strömmen,
den rationalistiska tidsströmmen, ty rationalistisk var den
enligt Heuchs uppfattning. Välment kompromissande dugde
icke. Fasthåll, manade han, alltid kristendomen såsom tron
på Kristus såsom Gud och människa, gentemot allt tidens
tal om religiositet på annan grund. Moralen, ej ens den bästa
och ädlaste, finge förblandas med livet i Gud. Detta liv vore
ingen utveckling av det naturliga livet, utan uppstode genom
ny födelse. Ändamålet med förkunnelsen vore människors
frälsning. Det räckte ej att, när man predikade Kristus,
säga: se, människan, utan man måste ock säga: se, Guds
lamm, som borttager världens synder.
Heuchs bok väckte mycken genklang i Sverige. Med iver
lästes den av dem som ställde sig avvisande mot en modern
kristendomstyp, sådan som Harnacks »Das Wesen des
Chris-tentums», mot vilken Heuch ock direkt riktade sina angrepp.
»Mod Strömmen» skulle nog, likasom den gjorde i Norge, ha
kunnat skärpa stridsläget inom svensk kyrka mer än den kom
att göra, om icke vissa omständigheter hade inträffat, som
överhuvud länkade utvecklingen in på andra banor. Till
dessa omständigheter hör otvivelaktigt unionsbrottet 1905
med dess avbrytande av många personliga förbindelser
mellan svenskar och norrmän och med den häftiga avkylning av
den forna beundran och svagheten för allt norskt som nu
inträdde. Av ojämförligt mycket större vikt var emellertid annat
som hände och som sprang direkt fram ur det svenska
kyrkolivet. Dit måste räknas Gottfrid Billings motion vid 1903 års
kyrkomöte om ändring av handbokens formulering av
prästlöftet och den ställning kyrkomötet intog till denna motion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
