Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J95
En av löftesfrågorna vid prästvigningen hade enligt
handboken följande lydelse: »Viljen I städse förbliva vid den rena,
evangeliska läran, sådan den, grundad i Guds heliga ord,
det gamla och nya testamentets heliga skrifter, genom den
oförändrade augsburgiska bekännelsen och Uppsala mötes
beslut av år 1593 är antagen och förklarad, så att I varken
uppenbarligen förkunnen och utspriden eller hemligen
främ-jen däremot stridande läror?»
I nära anslutning till den sachsiska kyrkans
ordinations-ritual föreslog Gottfrid Billing följande formulering: »Viljen
I efter bästa förstånd och samvete rent och klart förkunna
Guds ord så som det är oss givet i den heliga skrift och så
som vår kyrkas bekännelseskrifter därom vittna?»
I motiveringen till sitt ändringsförslag framhöll
motionären, att det var honom självklart att prästerna i sin verksamhet
voro bundna av bekännelsen. Men de skulle icke göra
bekännelsen till en yttre juridisk lag. Bundenheten skulle icke
vara lagisk, såsom fariséernas under sabbatsbudet, utan
evangelisk, icke trälens utan det älskande barnets. Nu fanns
det bland de teologie studerande åtskilliga som uppfattade
den gällande formuleringen av prästlöftet såsom syftande på
juridisk bundenhet. Dem ville motionären komma till hjälp
genom en bättre avfattning av prästlöftet, så att dess
evangeliska syftning blev oförtydbar. »De älska och tro på
evangelium, sådant detta lever i vår evangeliska kyrka och givit sig
uttryck i våra bekännelseskrifter, och de önska innerligt
att bliva präster. Men de äro ännu unga, och deras studier
införa dem i allehanda diskussioner. Man kan ej vänta av
dem, att de redan skola vara så mognade i sin trosåskådning,
att de icke ännu skulle i något avseende stå frågande; man kan
ej fordra av dem, att de skulle utan tvekan för sig själva
avgöra, vad som uti bekännelseskrifterna är bekännelse eller icke,
självständigt skilja mellan juridisk och evangelisk bundenhet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
