Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
kyrkan, i stället för att ställa sig misstänksam, välsignande
borde öppna famnen.
»Kristendomen och vår tid» ville säga ett ord särskilt till
lekmännen, de kulturellt intresserade, vilka också hade
religiösa intressen. Det var ett lyckligt grepp, pekande hän på
en uppgift som kyrkan icke hade råd att försumma. Det var
i fullföljandet av den uppgiften som man några år senare,
år 1910, samlades till det kyrkligt-teologiska mötet i Örebro.
I möteskommittén sutto S. A. Fries, Nathan Söderblom och
M. Pfannenstill. Deltagare av mycket olika åskådningar
infunno sig. Diskussionerna, där gammalt och nytt bröto
sig mot varandra, lämnade knappast det resultat man hade
hoppats. För några år framåt blev slagordet »örebroteologi»
icke använt såsom någon hederstitel.
Örebromötet låg till väsentlig del på den linje som
framgick ur det teologiska läget vid sekelskiftet. Delvis andra
riktlinjer uppdrogos emellertid av den teologi som några
år efter sekelskiftet började växa fram i Uppsala och som
tilldrog sig allt större uppmärksamhet. Det var Nathan
Söderblom som här trädde i förgrunden och jämte honom den
något yngre Einar Billing, som 1900 hade blivit docent i
Uppsala och 1908 blev professor efter Hjalmar Danell, vilken
i sin tur efterträdde E. J. Keijser på biskopsstolen i Skara.
Både Söderblom och E. Billing togo upp frågan om
uppenbarelsen. Det var ju den aktuella frågan redan på nittiotalet.
Bägge sågo den i samband med kyrkoproblemen. Den ene
arbetade på den religionshistoriska, den andre på den
systematiska linjen. Bägge, ehuru på olika sätt, fördjupade sig i
Luther. E. Billing hade i sin docentavhandling behandlat
Luthers lära om staten, och han hade gjort detta på ett så djupt
och nyorienterande sätt, att den svenska lutherforskningen
på ett påtagligt sätt därav befrämjades. Både Söderblom
och Billing anknöto vid exegetiken, speciellt den
gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
