Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
uppenbarelsebegrepp förmenade Delitzsch, att teologerna
voro på villovägar, när de talade om uppenbarelse. »Handen
på hjärtat — vi ha alls icke förtjänt någon ytterligare
personlig gudsuppenbarelse utom den som var och en har i
sitt samvete.»
I den icke så litet hetsiga Babel-Bibel-debatten, vilken
spred sig också till vårt land, gjorde Söderblom ett inlägg.
Det skedde i en uppsats med rubrik »Uppenbarelsereligion»,
ingående i en festskrift, tillägnad C. A. Torén, förutvarande
professor och domprost i Uppsala, på hans nittioårsdag 1903.
Det var uppsalafakulteten som nu för första gången i vårt
land efter tyskt mönster kom med en vetenskaplig teologisk
festskrift, ett bevis på en viss kraftkänsla hos fakulteten.
Den nämnda uppsatsen av Söderblom hör till hans mest
geniala och mest inflytelserika arbeten. De tankar han
här förde fram utnyttjade han själv sedermera i större
sammanhang. Inom och utom Sverige ha en mångfald av
religionshistoriker sysslat med dem och av dem tagit avgörande
intryck. Kompletterade blevo hans tankegångar i den till
inbjudningen till teologie doktorspromotionen i Uppsala
1911 fogade skriften »Ett bidrag till den kristna
uppenbarelsereligionens tolkning».
Det betydelsefulla i den Söderblomska uppsatsen av år
1903, betydelsefullt just med hänsyn till tidsläget, var att
författaren tog ett steg utöver den dåtida tyska teologien, som
i stor utsträckning arbetade efter ritschlska linjer. När det
under Babel-Bibel-debatten för teologien gällt att hävda
den israelitiska religionens överlägsenhet, hade man
merendels lagt huvudvikten vid den etiska synpunkten. Man sökte,
icke utan framgång, uppvisa den judiska monoteismens
etiska överlägsenhet. Det var för detta förfaringssätt som
Söderblom satte ett stort frågetecken. Han framhävde med
styrka, att därmed den religiösa synpunkten icke kom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
