Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
sin rätt. »Ty frågan, som ställes till religionen, är icke
ytterst den: huru vill du gestalta mitt liv, utan den: kan du
rädda och uppehålla mitt liv, så att jag icke går under i
meningslöshet och förtvivlan, fastän den senare frågan aldrig
kan skiljas från den förra.» Det etiska vore enligt Söderblom
icke det avgörande gränsmärket i religionshistorien. Den
uppfattningen förutsatte att moralens rötter ginge djupare
och bredare i människolivet än religionens. Men religionen
står för sig själv både i historien och i själslivet.
Inom religionshistorien gjorde nu Söderblom en
åtskillnad mellan uppenbarelsereligion och kulturreligion. Enligt
gammal kristen åskådning vilade all religion ytterst på
uppenbarelse. Från den synpunkten vore all religion
uppenbarelsereligion. Men Söderblom menade, att ett
skärskådande av de olika företeelserna i religionshistorien ledde
till ett särskiljande mellan uppenbarelsereligion i specifik
mening och kulturreligion. Den senare, ytterst vilande på
uppenbarelse, utvecklade sig i följd med den allmänna
kulturutvecklingen. Klanreligion, stamreligion få sina namn
efter den uppåtstigande samfundsbildningen. På samma sätt
skapar ett nytt kulturframsteg folk- och statsreligionen med
dess polyteism. Och man kan följa kurvan längre uppåt.
En högre förstånds- och moralkultur upplöser polyteismen i
panteism och idealism. På den vägen, framhåller Söderblom,
kommer man inom religionshistorien icke till en verklig,
monoteistisk, universell tro på den levande Guden.
Det finnes emellertid, påvisar Söderblom, en annan
reli-gionshistorisk linje, där en högre religion gör sig gällande,
åtföljd av en lägre kultur, ja, stundom i strid mot den högre
odlingen, fastän den högre religionen också kan uppträda
i en kulturreligions skepnad, åtföljd av tidens högsta
tankeliv. Söderblom kallade denna typ för profetreligion och fann
den i Persien, hos Zarathustra, ehuru där i trång
begräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
