Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
vad Fadern gjorde i enlighet med ordet: Fadern älskar
Sonen och låter honom se allt vad han själv gör.
För att teckna den dramats spänning i vilken Jesus stod
hänvisade E. Billing med förkärlek till liknelsen om
vingårds-mannen och det ofruktbara fikonträdet. Faran var
överhängande. Domen var fälld över fikonträdet, så vitt det var
ofruktbart. Däremot kunde intet invändas. Det var den
eskato-logiska synen på Guds rike som här öppnade sig. Men låt.
det stå ännu ett år. Kanske kan det med omsorgsfull skötsel
dock bära frukt. Men vad skulle icke uträttas under tiden,
vad krävdes icke av vingårdsmannen? E. Billing menade,
att det här icke var fråga om en underordnad synpunkt,
en mera tillfällig inte rimstid. Jesu förkunnelse fick tvenne
brännpunkter likt ellipsen. Den ena var den eskatologiska.
I andra fallet gällde det det intensiva sökandet av den
enskilde. I den gärningen gick Jesus helhjärtat in. Han gav
ut allt sitt, gav också sitt liv till lösen för många. Kristi död
på korset blev Guds stora utkorelsehandling gentemot den
enskilde, vem än som ville komma tillbaka såsom ett
förlorat barn till sin fader. Nådens dörr stod alltjämt öppen
och står allt fortfarande öppen, och förlåtelsen väntar den
som kommer.
Det religiösa, nådestanken, blev för E. Billing det primära,
a och o. Ju mera han fördjupade sig i Luther, desto mera
hämtade han ur det evangelium om nåden i Jesus Kristus
som denne Guds utkorade hade framburit. Det ligger intet
överraskande i att E. Billing senare gjorde ett försök att tolka
Luthers livshistoria, hans utveckling till reformator, på samma
sätt som profeternas.
I själva verket, inställningen i livets drama, var den
förbehållen profeterna? Kunde icke var och en som, stödd av
den föregående utkorelsehistorien, levde sig in i och tog
ställning i livets drama, där Gud var den handlande, utläsa
T4 — 30436. Edv. Rodhe: Svenska kyrkan omkring sekelskiftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
