Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den teologiska utvecklingen efter sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
instinkten, där denna icke läte sig begränsas av tidsexistensen.
Livsinstinkten inneslöt de bägge tendenserna till
självhävdelse och självhängivelse. Gjorde man allvar av den
religiösa instinktens rätt att rikta blicken upp över alla timliga
föremål, så kunde man icke undgå att fordra en kärlek av
översinnlig natur såsom den religiösa hängivelsens föremål.
Det kunde stundom se ut, som om med Göranssons
religionspsykologiska metod den religiösa verkligheten komme
att te sig såsom ett postulat. Det var emellertid ingalunda
Göranssons mening, såsom fullt framgår av ett annat stort
arbete av hans hand, »Gudsförhållandets kristologiska grund»
(1909—10). Men en undersökning av den religiösa instinkten
var för Göransson så värdefull, därför att dennas art sade
något om arten av den religiösa verklighet, som mötte den
sökande människan. Man undgick risken att framställa denna
verklighet på ett sätt som stred mot kunskapsinstinktens
landvinningar på andra områden, samtidigt som man insåg
den senares fördjupade sammanhang med den religiösa
instinkten.
Det universella perspektiv som Göransson var på vandring
efter skymtar fram i ett uttalande som detta: »Att vilja veta
den punkt, på vilken det naturliga orsakssammanhanget
genombrytes, innan man medgiver, att den religiösa
förståelsen har någotsomhelst gemensamt med den vetenskapliga,
är måhända en oförsiktighet. Ty det skulle kunna hända, att
det icke är på någon viss punkt, utan att det är varje punkt
som genomandas, icke genombrytes av en högre frihets värld.
De båda världarna kunna utgöra likasom olika lemmar eller
olika verksamhetsyttringar av ett och samma väsende, och
den högre av dem kan vara ägnad att överallt, i varje atom,
genomtränga den lägre.»
Likasom S. A. Fries hade Göransson tagit starkt intryck
av den idealistiska filosofi som härskade under deras studieår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
