Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kyrkan, skolan och kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2l8
såsom barn. Konfessionslösheten skulle slutligen innebära
frihet från kyrkans förmynderskap över skolan.
Den kanske förnämste bäraren av de Diesterwegska
tankarna i Sverige blev Fridtjuv Berg, folkskollärare i Stockholm
och längre fram ecklesiastikminister i Sveriges första liberala
ministär. I ett föredrag 1892 med anledning av svenska
folkskolans femtioårsjubileum, »Lärdomar från
halvsekelfesten», framförde Fridtjuv Berg kravet på
kristendomsun-dervisningens pedagogisering. Den hade dittills följt
opedagogiska metoder, som togo otillräcklig hänsyn till barnets
uppfattningsförmåga och behov. Den hade varit för
dogmatisk. Bibeln borde sättas i den ortodoxa lärans ställe. Men
detta krav innehöll också något annat. Katekesen, som skulle
träda tillbaka, syntes innebära kyrkans överhöghet över
kristendomsundervisningen. Dennas pedagogisering inneslöt
i sig en skolans emancipation från kyrkan.
Fredrik Fehr och Fridtjuv Berg kunde enas i sitt krav på
att kristendomsundervisningen skulle vara mindre dogmatisk.
Om de därvid menade riktigt detsamma, kan vara tvivel
underkastat. I varje fall inlade icke alla reformvänner
detsamma i det snart gängse slagordet om odogmatisk
kristendom. Fridtjuv Berg hade inom den liberala politiska fraktion
vilken han tillhörde meningsfränder, som förstodo ropet »bort
med dogmerna» på ett helt annat sätt än han själv. För Karl
Staaff, Hjalmar Öhrvall och övriga representanter för
ver-dandismen betydde denna lösen först och främst ett
frihets-krav, i varje fall frihet för ateisten från kyrkliga band och
principiell frihet för ateistens barn från skolans
religionsundervisning. Hack i häl på liberalismen följde
socialdemokratien med sitt program om religionen såsom en privatsak.
Inom folkskolevärlden funnos många, som betraktade
Fridtjuv Bergs krav på kristendomsundervisningens
pedagogisering med mycken misstänksamhet. De element inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
