Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kyrkan, skolan och kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på att en reform av kristendomsundervisningen borde gå i
den riktningen, att denna undervisning bleve mindre
dogmatisk, mera religiös och etisk, samt att denna undervisning,
med större klarhet och eftertryck än dittills hade varit
fallet, hävdade det evangeliskt kyrkliga levnadsidealets rätt
gentemot såväl materialistiska som katolska och därmed
besläktade sekteristiska uppfattningar.
Fehr hade således i sina reformsträvanden bundsförvanter
inom folkskollärarekåren. Man kan också säga att
reformpartiet inom denna fick en betydelsefull bundsförvant i Fehr
och därmed i den av honom inaugurerade moderna
teologien. Ty det fanns ett dylikt reformparti bland
folkskollärarna. Den äldre liberala teologien hade näppeligen slagit
några rötter inom folkskolevärlden. Brytningarna inom
denna före 1880-talet rörde väsentligen frikyrklighetens
förhållande till den kyrkliga ortodoxien, och med hänsyn
till frikyrkliga lärare och frikyrkligas barn hade det kravet
med skärpa låtit sig förnimma, att läran om sakramenten
borde avföras från skolschemat.
På 1880-talet framträdde nu en ny strömning inom
folkskollärarekåren, vilken satte färg på sammanslutningen
Sveriges allmänna folkskollärarförening, bildad 1880, och
som fick till språkrör den med tiden ofantligt inflytelserika
Svensk Läraretidning. Denna strömnings anor äro icke
vanskliga att uppleta. Vid 1800-talets mitt framträdde Adolph
Diesterweg (1790—1866) såsom målsman för
reformsträvanden inom den tyska folkskolevärlden. Han ivrade varmt för
folkskolans självständighet och enhetlighet.
Religionsundervisningen borde enligt honom läggas på ett neutralt
plan, så att det som söndrade kyrkor och religiösa partier
utelämnades. Undervisningen skulle i den meningen vara
konfessionslös. Detta vore också av pedagogiska skäl
nödvändigt, för att man skulle komma till rätta med barnen just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
