Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kyrkan, skolan och kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22Ö
ras ståndpunkt var således den, att om man släppte den
nuvarande katekesen, så hade man också släppt enhetligheten.
Differentiering skulle ovillkorligen inträda. Och en dylik
kom verkligen att inträda. I varje fall skapades under de
följande åren förutsättningarna för en dylik differentiering
mellan kyrkans och skolans kristendomsundervisning. Det
skedde under ganska hårda och upprivande strider, varvid
frågan om gammal och ny teologi också spelade in. Den oro
inom församlingslivet som hade väckts genom den moderna
teologien fick här sin utlösning. Men också de politiska
meningsbrytningarna mellan konservatism och liberalism
spelade in. Det hela blev en härva som var ganska tilltrasslad.
Utgångspunkten för striden var det kommittéförslag
som hade framlagts angående de allmänna läroverkens
omorganisering. Endast flyktigt kunna hithörande frågor här
upptagas till behandling, men några ord måste sägas därom
för att klargöra läget med hänseende till förhållandet mellan
kyrka och skola.
En omständighet som ingalunda hade samband med det
teologiska läget var den, att läroverkslärarna i lönehänseende
voro synnerligen illa ställda. Extra-lärare-eländet var en
lika känd som omvittnad sak. Tillströmningen av elever
till läroverken ökades, och som en naturlig följd därav
inträdde ökat behov av lärarekrafter. I stället för att öka de
ordinarie lärarebeställningarna tillkallade man ett otal extra
lärare, vilkas utsikter att bliva befordrade till ordinarie voro
synnerligen små. Den avlöning de erhöllo var icke blott
bistert liten, utan den fick också vidkännas avsevärda
avbränningar, i fall vederbörande ville befordras.
Utnämnings-rätten låg sedan gammalt i domkapitlens händer, en
anordning härrörande från äldre tid, då kyrkan stod för
bildnings-väsendet över huvud, den tid då svenska kyrkan uppdelades
i de olika stiftskyrkorna med stiftsstaden såsom
kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
