- Project Runeberg -  Svenska kyrkan omkring sekelskiftet /
251

(1930) [MARC] Author: Edvard Rodhe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Samhälls- och kyrkoproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25x

påföljande år påstå, att utskottet hade identifierat staten och
statskyrkan. Lagutskottet genmälde häremot, att uttrycket
måhända vore mindre egentligt. För utskottet stode det
klart, att statskyrkan icke vore att identifiera med staten, utan
att denna vore ett samfund inom staten, men ett samfund,
som fick sin omfattning bestämd av den uppgift att söka
sörja för alla sina medlemmars religiösa omvårdnad, vilken
staten för sig uppställde.

Den princip som här påyrkades var frihet inom statskyrkan.
Frågan om frihet inom statskyrkan hade under olika aspekter
diskuterats under nittiotalet. Det må därvid först erinras
om debatterna vid 1893 års kyrkomöte om det då
föreliggande kyrkotuktsförslaget. Detta hade ju avgjorda
motståndare i de frikyrkliga och i liberalerna, men också kyrkans
trogna vänner hade rest sig till motvärn. Pehr v. Ehrenheim,
som ju var tongivande inom första kammaren, hade
uppträtt däremot, och med honom instämde domprosten Pehr
Eklund. Man ville värna om den evangelisk-lutherska
friheten.

Från ännu en annan aspekt framträdde den nämnda
principen om frihet inom kyrkan vid förhandlingarna angående
det förslag till lag angående främmande trosbekännares
övergång till svenska kyrkan som den i det föregående
omnämnda kyrkolagskommittén i början av nittiotalet hade
framlagt. Förslaget hade antagits av 1893 års kyrkomöte,
men vid granskningen i högsta domstolen hade en ledamot
— de övriga lämnade det utan anmärkning — framställt
en erinran. Förslaget hade nämligen gjort upptagandet till
medlem i svenska kyrkan beroende av att vederbörande hade
gjort sig känd för en oförvitlig vandel. Såsom motivering
hade kommittén anfört, att det icke vore kyrkan värdigt att
genom upptagande av personer, som icke uppfyllde nämnda
fordran, giva sig själv skenet av att söka förskaffa sig flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 15 23:38:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svky1900/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free