Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Samhälls- och kyrkoproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
medlemmar utan hänsyn till deras moraliska beskaffenhet.
Justitierådet Herslow ansåg emellertid icke, att detta
överensstämde med kristendomens ande och väsen, sådana de
uppenbarade sig i ljuset av Hans lära och handlingssätt, som själv var
den kristna religionens högste stiftare och upphovsman. Han
uppställde inga kompetensvillkor. Uttryckligen uppmanade
Han sina tjänare att gå ut bland allmänheten och utan
åtskillnad inbjuda till hans gemenskap en var som anträffades.
»Den allmänna kristna kyrkans uppgift att vara en för alla,
som lyssna till denna inbjudning, öppen nådes-,
räddnings-och fostringsanstalt förbjuder enligt min åsikt uppställandet
av något sådant villkor för upptagandet till medlemskap
av kyrkan som det ifrågavarande.» Vid riksdagen 1894 gick
lagutskottet på den Herslowska linjen, och lagförslaget blev
icke av riksdagen antaget.
Från ännu en synpunkt framträdde principen om frihet
inom statskyrkan, när det gällde formen för äktenskaps
ingående. Vid början av nittiotalet var lagstiftningen den,
att äktenskap mellan medlemmar av svenska kyrkan avslöts
genom kyrklig vigsel. Vidare funnos främmande
trossamfund med vigselrätt, såsom romersk-katolska kyrkan och
metodisterna. Inför borgerlig myndighet avslöts äktenskapet
mellan medlem av svenska kyrkan och den som utträtt till
annat trossamfund. Enligt lagen voro således de frikyrkliga,
vilka i allmänhet icke hade utträtt ur svenska kyrkan,
uteslutande hänvisade till kyrklig vigsel. Detta kändes såsom
ett tvång, ehuru i mindre omfattning, än man kunde på
förhand antaga. Under nittiotalet väcktes inom andra
kammaren gång på gång motion om införande av s. k.
fakultativt civiläktenskap för medlemmar av svenska kyrkan.
Waldenström trädde flera gånger i breschen härför.
Lagutskottet 1892, då Waldenström hade väckt motion, ställde
sig avvisande. Andra kammaren biföll motionen, och första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
