Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Samhälls- och kyrkoproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
kammaren följde lagutskottet. Så gick det under hela
nittiotalet.
Emellertid voro också andra faktorer att taga med i
beräkningen, religionslöshetens framträdande och vidare
sedernas uppluckring just med hänsyn till äktenskapet. Vid
en riksdagsdebatt efter sekelskiftet beskrev Hjalmar
Bran-ting själv huru det tillgick, när han förskaffade sig borgerlig
vigsel. Han ville av principiella skäl icke underkasta sig den
kyrkliga vigselakten, enär den var av religiös natur. I
samförstånd med en präst, med vilken han var god vän, arrangerade
han en övergång till metodistsamfundet, i vilket han aldrig
inträdde. Anmälan var emellertid nog för att äktenskapet
skulle kunna avslutas inför borgerlig myndighet.
Av religiösa skäl och med hänsyn till kyrkans värdighet
föreslog domprosten Personne vid 1898 års kyrkomöte
vidgad rätt till civiläktenskap. Med tanke på det växande
antalet skilsmässor tog han upp ett under åttiotalet i
kyrkomötet framställt förslag, att äktenskap av frånskild make i
vissa fall ej måtte utlysas såsom kristligt äkta förbund eller
stadfästas med kyrklig vigsel. I dylika fall ■— det var den
outsagda slutsatsen — skulle äktenskapet ingås inför borgerlig
myndighet. Men vidare yrkade han att personer, som ehuru
de i det yttre kvarstode inom statskyrkan, dock på grund av
öppet uttalad fientlighet mot kristendomen och kyrkan
förklarade sig vid äktenskapets ingående icke vilja undfå
kyrklig vigsel, måtte få sig medgiven rättighet att ingå borgerligt
äktenskap. Motionären lyckades icke vinna kyrkomötet
för de framställda yrkandena.
Vid sekelskiftet inträdde en i viss mån ny situation.
Trycket av de faktorer, som under nittiotalet hade gjort sig
förnumna, blev nu starkare. Det var med tanke på sekelskiftet
som redaktör J. Byström, baptisternas ledare, vid 1900 års
riksdag framförde kravet på fakultativt civiläktenskap. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
